Vi delade allt tillsammans
du var den enda i världen jag litade på
nu är vi som främlingar
du hör ej av dig
och när du gör det är det känslokallt
jag vet du kan ej ge mig kärlek
det är över
men visa mig någon känsla
för något betydde jag väl för dig
eller vill du att vi bryter kontakten helt?
trodde ej att du skulle skjuta bort mig så totalt
aatt jag inte skulle betyda något för dig längre
bara att höra din känslokalla röst gör att jag bryter samman
det känns som jag aldrig betydde något för dig
iallafall att det var länge sedan jag betydde något till dig
du hittar på att du är sjuk att du ej kan träffa mig
jag fattar du vill ej träffa mig
men sluta ljug för mig
säg det rätt ut
dessa tårar när jag skriver min blogg
alltid faller de ner för min kind
alltid faller dem
jag är så jävla svag
jag fattar inte hur jag kan vara det
hjälp mig gud jag vill inte känna så här
gör mig stark igen
och ta bort min smärta och kärlek för honom
vill ej ha den kvar.
hör vad ska jag ha obesvarad kärlek till
och en som inte ens vill träffa mig nå mer
som om dessa 3 år inte varit värt någonting för dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar